Hälsning från familjen, två år senare
Vi tänker även på, och pratar om, alla er som rört vid hans och våra liv på olika vis. Det känns så gott att han lever kvar i era minnen.
Tacksamhet och värme från familjen
Allahelgona 2007
En sån här helg påminns man särskilt mycket om den man saknar i livet. Vi gråter och ler om vartannat när vi tänker på Martin, precis som för några månader sedan. Men vi har väl kommit in i en annan slags fas, kanske vi mer kan fatta vad som hänt nu i alla fall. Det gör gott att tänka på alla er, vänner, som bryr er och det är väldigt tröstande att gå in på sidan som sköts så bra.
Vi tänker ofta på det där att om man sörjer så har man haft någon som man tyckte väldigt mycket om. Och det är väl det vi är till för här i denna världen - att finnas för varandra.
Vi har satt Martins urna i en grav på Värnamo norra kyrkogård, nära hans gamla skola, Prostsjön och judolokalen. Det känns lugnt att gå dit och minnas samtidigt som det på något sätt hjälper till att förstå faktum.
Platsen heter avd 1, kvarter L nr 2821.
Varma hälsningar från Gudrun, Jan-Åke, Emma, Simon och Nemo (2007-11-04)
