De senaste dagarna har det varit en ordentlig diskussion om den senaste bantningsstudien, där tidningar och andra media tagit del av sammanfattningen av en studie som hävdar att "alla dieter är lika bra". Andreas Eenfeldt sammanfattade det istället bättre som "Lika dieter lika dåliga", då den faktiska variationen mellan dem var mycket liten.
Bakgrund
Det basunerades ut på GöteborgsPostens förstasida, och kort därefter (27/2-09) slog Malin Lernfelt på GP:s ledarredaktion på stora trumman med rubriken Bluffa inte om bantning och bekymrade sig över att folk leds att tro att "mirakelkurer...äta hur mycket grädde som helst...allvarligt fel":
Malin Lernfelt i GP: Bluffa inte om bantning
Att det är meningslöst att jaga rätt diet kunde man läsa i GP i går. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine. Och det är så sant som det är sagt.
Oavsett vilken av alla hårt lanserade bantningskurer man väljer, så handlar det i grund och botten om bara om en sak. Hur många kalorier man stoppar i sig och hur många man gör av med.
Drömmen om att komma i de där jeansen som satt som en smäck för över tio år sedan är dock så stark hos en så stor del av befolkningen att bantning blivit en miljardindustri.
Så länge det handlar om Viktväktarna och liknande företag där poängen är just att räkna hur många kalorier man stoppar i sig, så är det ju inget att hänga upp sig på.
Men när det börjar erbjudas mirakelkurer där man skall proppa i sig piller eller där det utlovas att man kan äta hur mycket grädde som helst och ändå tappa vikt så är det något allvarligt fel.
Den nyligen publicerade studien kommer inte nå fram till alla som skulle behöva läsa på lite. Men förhoppningsvis kommer i alla fall en del av alla dem som dras med lite för många kilon att ta sitt förnuft till fånga och inte göda bantningsbluffarna.
Under tiden åker Annika Dahlqvist land och rike runt -- på bekostnad av sin inkomst -- för att hålla föreläsningar för dem som vill lyssna, där hon med sina kostråd hjälper överviktiga och diabetiker att återfå hälsan. Inkomsterna från hennes bokförsäljning går till hennes inrättade fond, istället för ned i hennes egna fickor, som är ämnad att stödja forskning om kost och hälsa.
SVT:s Aktuellt fick efter påpekanden delvis dementera innehållet i deras tidigare sändning redan dagarna efter rapporten. De hade då med en självgod Stephan Rössner som på allvar hävdar att överviktiga får skylla sig själva om de inte lyckas gå ned i vikt:
Vad säger resultatet om den aktuella kostdebatten?
– Att man kan lägga ner debatten. Den visar klart att det inte är någon poäng att debattera eftersom vad det handlar om är att äta mindre och röra sig mer. Det är ingen chockerande nyhet, det har vi hävdat hela tiden, problemet är bara att feta människor inte tycker om att göra det. Det är lätt att säga, samtidigt lite oschyst eftersom många inte klarar av det på grund av sjukdom eller för att det känns obekvämt eller något annat.
Att Rössners konsekvent misslyckas med sina försök är naturligtvis helt ointressant i sammanhanget... Handlar det om prestige? Det skulle kunna förklara varför han skrev en artikel i Dagens Medicin som uppmanar till "Lägg ner debatten om olika batnningsmetoder" -- när nu lågkolhydratkost ger bättre resultat än vad han någonsin uppnått innebär det att hans yrke står på spel.
Än mer intressant är att en kosthållning baserad på LCHF gör att du inte behöver vara hungrig eftersom du alltid äter dig nöjd, jämfört med icke-spontan svält som de andra går ut på, vilket gör att människor faktiskt klarar av att följa råden!
Tidigare resultat visar på mer än viktnedgång
Vad som nog är mest fantastiskt är hur den här studien -- som dessutom inte testar lågkolhydrat/högfettkosthållning -- kan anses säga emot resultaten som framkommit i Israelstudien, Karlshamnsstudien, Haimoto:s.
Dessa studier visar tydligt att en lågkolhydrat- och högfettdiet inte bara är bäst för viktnedgång, utan även för att förbättra kolesterolvärden och blodsockernivåer!
Hur de resultaten helt kan ignoreras förbluffar mig.
En aktiv diskussion
Tidigare i veckan har det varit en diskussion mellan en dietist och sjuksköterska Margareta Lundström som tidigare figurerat i morgon-TVs debattprogram, där dietisten utgår efter Livsmedelsverket råd och i stort drar samma slutsats som Rössner, medan Lundström menar att man ta till sig nya rön och fundera på om det inte kan vara kostråden det är fel på.
I dagens GöteborgsPosten, avdelningen Fria Ord, finner vi att halva sidan tas upp av insändare som skarpt kritiserar medias rapportering av studien:
Populistisika förenklingar om kalorijakten
Är olika viktminskningseffekter för samma kaloriintag för alla olika dieter vetenskapligt avfärdade nu?
GP:s artikel den 26 februari "Antalet kalorier avgör" innehöll en rad populistiska förenklingar såsom Meningslöst att jaga rätt diet; Glöm Atkins, GI och stenålderskost; Antalet kalorier du stoppar i dig avgör om du går ner i vikt och Käka mindre och springa mer.
Stödet för dem står och faller med att den studie de bygger på verkligen testar den hävdade generella endast antalet kalorier-hypotesen mot alla dieter i viktminskningshänseende - gör den det?
Studien testade alternativen 20 procent fett/15 procent protein/65 procent kolhydrater, 20/25/55, 40/15/45 och 40/25/35 mot varandra. Exakt vad den hade tänkt sig kunna uttolka av en eventuell skillnad mellan alternativen är oklart. Skulle ett avvikande resultat för något av dem tolkas som att endast någon enskild eller alla dess proportioner ger en större viktminskning än alla andra alternativ?
Nej, studien tycks endast ha lett till det resultat den var avsedd att leda till, det vill säga ingen särskiljning av altenativen. Detta testar dock inte endast antalet kalorier-hypotesen mot alla dieter, utan är istället ett icke-resultat.
Probleemt med att tolka det som en bekräftelse av ingen skillnad mellan någon diet är att det inte kan utesluta en sådan skillnad.
Atkinsdieten bygger på kända fysiologiska fakta om ämnesomsättningen. Den börjar med en inställningsperiod på åtminstone 2 veckor med ett maximalt kolhydratintag på 20 gram/dag, för att minska sockerförbränningen och öka fettförbränningen, varefter den övergår till alternativa dietvarianter beroende på syftet. Inställelsedieten har redan vetenskapligt bevisats ge en större viktminskning än en normaldiet för samma kaloriintag.
Artikelns populistiska förenklingar är således bevisligen fel, trots att de framstår som sunt förnuftiga för professor Stephan Rössner. Felet i hans sunda förnuft är att de både är omöjligt att vetenskapligt avfärda allla alternativ till hans endast kalorier-hypotes, och ovetenskapligt att försöka.
Mats Envall
Här skiljer sig LCHF lite från Atkins, då man helt enkelt stannar kvar i inställningsfasen utan att öka kolhydratmängden. Naturligtvis kan man anpassa det efter sig själv, beroende på hälsostatus. Normalviktiga och friska klarar av en större mängd kolhydrater, men då man uteslutit näringslösa och energirika näringskällor som spannmål, ris och potatis får man vanligtvis ändå inte i sig några större mängder. Normalviktiga får ta del av positiva hälsoeffekterna som minskat sötsug, lugnare magar, bättre hungerskänslor, utöver de tidigare nämnda kolesterol- och blodsockervärdena; för de flesta bra argument till att prova.
Vi fortsätter med nästa insändare från Stenungsund:
Valet av diet spelar roll för hälsan
I GP:s referat 26 februari av en ny studie beträffande inverkan av diet på vikten kan man få uppfattnignen att det är meningslöst att jaga rätt diet för att gå ned i vikt därför att det är antalet kalorier som avgör vikten.
Att man måste begränsa kaloriintaget om man villgå ned i vikt har varit känt sedan länge även om man inte haft tillgång till så långa studier som den refererade. Vad som ej fråmgår av referatet är att man naturligtvis inte kan välja vilken diet som helst bara för att den är kalorifattig om man vill må bra.
Således gäler fortfarande till exempel det biokemiska sambandet att en kolhydratrik diet leder till en ökad halt av blodsocker som ger ökad halt av insulin med stor risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes [typ] 2.
Om man läser originalartikeln framgår att man vid försökets uppläggning specifierat dieterna noga till exempel beträffande halter av fett, fiber och kolesterol samt att man rekommednerat att en diet rik på kolhydrater skulle ha ett lågt glykemiskt index.
Jan BystedtStenungsund
Än lär inte debatten vara slut. Säkerligen kommer dessa två insändare i sin tur ge reaktioner från de som förespråkar motsatsen. Kommer det även där att handla om prestige? Är det inte dags att ge upp sin självgodhet och göra vad som är bäst för individen?